En tunn gräns mellan succé och katastrof

Som jag skrivit om tidigare har min fru och jag tagit över en teaterlokal i Vretstorp.

Den 1 mars 2014 var det återinvigning och det blev verkligen en lyckad kväll.
Lokalen är godkänd för 150 personer och det kom över 120 personer med andra ord ungefär så många stolar som vi hade fått på plats. Lokaltidningarna NA och sydnärkenytt skrev positivt om kvällen, alla verkade nöjda och det positiva intrycket spreds som ringar på vattnet.

Men det är en tunn gräns mellan succé och katastrof.
Då det kom något fler än vi hade räknat med började programmet ungefär en kvart senare än beräknat, vilket nog bara hjälpte till att höja stämningen i lokalen.
Upplägget för kvällen var att man antingen kunde föranmäla sig fram tills några dagar innan och då få fri entré eller komma oanmäld och betala 40kr i entré. Det var ca 70 föranmälda så vi visste att det skulle komma en hel del. Men om det hade varit så att det tidigt under kvällen hade kommit ytterligare 50 personer oanmälda är risken stor att det hade blivit katastrof. Då hade vi antingen behövt avvisa några av dem som föranmält sig, vilket naturligtvis inte är ok. Eller be några av de oanmälda att lämna lokalen vilket naturligtvis inte heller är ok.

Vidare hade det naturligtvis blivit ett misslyckande om saker och ting inte hade fungerat någelunda felfritt vilket inte är en självklarhet i gamla byggnader.
Under förberedelsearbetet så har det gått ett flertal proppar, då vi haft byggfläktar och liknande igång. Att en propp går är ju inget ovanligt och inte heller något större problem, men tre dagar innan återinvigningen så försvinner återigen en fas och kommer inte tillbaka trots att en ny propp sätts i.  Som tur är kan en elektriker från Eon snabbt vara på plats och konstatera att det beror på att kontakten för den fasen i huvudbrytaren har gått sönder. Felet går att åtgärda och allt fungerar som det ska under föreställningen. Det enda som inte fungerade normalt efter det var vattenpumpen som av någon anledning inte slogs av trots att hydrofonen fyllts med vatten, men det gick att reglera manuellt genom att slå på och av pumpen med jämna mellanrum.

Det var också så att det var ett flertal som skulle vara med på scenen, men som sedan tackade nej till att vara med, vilket just då kändes lite jobbigt, men visade sig vara ganska bra eftersom programmet ändå tog längre tid än beräknat och om man hade haft något stort dragplåster skulle det tidigare nämnda problemet med publikantalet vara ett faktum.

Det är dock inte bara slumpen som avgör vilken sida om linjen man ska hamna på. Man kan göra mycket för att öka sannolikheten att man hamnar på rätt sida. Genom att ha föranmälan kunde vi iallfall ha en viss uppfattning om hur många som skulle komma. Och genom att se till att fjärrvärme var installerat och klart kunde vi försäkra oss om att elpannan inte skulle belasta strömförsörjningen och öka risken för att en propp skulle gå eller liknande.

Så lärdomen från detta är att se till att vara noga med förberedelserna för att öka sannolikhten att hamna på rätt sida om linjen mellan succé och katastrof.

jakob svensson

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *