Vi fattar varje dag tusentals beslut i våra liv. En del oviktiga andra mer viktiga. En del nästan omedvetna och andra som vi ägnar stor tankekraft åt.
För att kunna ta bättre beslut finns det några principer att utgå ifrån.
Några principer för beslutsfattande eller förklaringsmodeller som använts historiskt är:
Ockhams rakkniv
Ockhams rakkniv är egentligen en tumregel inom vetenskaplig metod. Om det finns olika åsikter om vad som förklarar ett visst fenomen så bör man först överväga den förklaring som är minst krånglig och som inte kräver en rad nya förklaringar.
Regeln är uppkallad efter den medeltida filosofen William Ockham.
Men ockhams rakkniv kan även användas för beslutsfattande av mindre viktiga beslut och innebär då att man väljer det enklaste alternativet. Ofta används denna princip vid många omedvetna beslut, t.ex. vilken väg ska jag ta för att komma fram till målet. Vanligtvis väljer vi omedvetet den enklaste vägen.
Hanlons rakkniv
Hanlons rakkniv är en parafras på Ockhams rakkniv och lyder förväxla inte elakhet eller illvilja med dumhet eller misstag. Om något går fel så beror det oftare på att någon har gjort ett misstag än att de avsiktligt velat handla på ett felaktigt sätt. Om man då ska besluta hur man ska behandla en person som gjort något fel så kanske man inte ska döma dem eftersom de avsikligt inte gjort något fel.
Ludvigs rakkniv
Här handlar det om att fråga sig vilket är det minst homeostasvänliga alternativet och välja det. Homeostas innebär alltså ett stillastående tillstånd, och spontant kanske vi väljer det trygga, säkra alternativet som innebär minst förändring när vi står inför ett livsval, men genom att välja bort det invanda, trygga och välkända kan man nå nya höjder och bryta ny mark.
Svenssons rakkniv
När det gäller beslut i vardagen t.ex. vilken av olika produkter man ska köpa, om man ska köpa eller göra en viss sak så kan man titta på hur variablerna miljö, ekonomi och hälsa påverkas. Ju fler av dessa tre variabler som påverkas positivt av beslutet desto mer talar för handlingen. T.ex. om man går förbi en kiosk och ska besluta om man ska köpa en påse godis så kan man snabbt inse att dessa tre faktorer påverkas negativt av att köpa godispåsen. Godis är vanligtvis relativt dyrt i en kiosk jämfört med i matbutiken, det är inte bra för hälsan och det är inte heller något som är positivt för miljön. Om man sedan går förbi en kompis och han frågar om du vill ha ett äpple från hans dignande äppelträd så blir det rätta beslutet utifrån denna princip att tacka ja till äpplet eftersom det är nyttigt, bra ur ett ekonomiskt avseende och även bra för miljön att äta närproducerad mat. Naturligtvis ska man även ta hänsyn till vad man spontant ”vill” eller önskar men man kan inte köpa eller äta något varje gång vi får köplust så principen hjälper att välja i vilka fall vi ska följa vår spontana känsla att ta ett visst beslut eller välja mellan vissa beslut, d.v.s. när t.ex. minst två av de tre faktorerna påverkas positivt. Då kanske man unnar sig att köpa godis till helgen om det är rea i matbutiken. Det är fortfarande inte nyttigt, men bättre ur ett ekonomisk alternativ. Och det är inte just det att man sparar pengar som är avgörande utan genom att begränsa sig till att köpa de gånger det är billigt så begränsar man intaget till färre gånger än om man skulle köpa godis varje gång man blir sugen. När det gäller andra typer av beslut kan man lägga till faktorerna tid och social påverkan. Om man funderar över om man ska gå på en fest eller inte så kanske man tackar ja (om man känner sig lockad att gå på festen) om det är en fest i samma stad eftersom det då är positivt för ens sociala relationer men kanske tackar nej om det är en fest i en helt annan del av landet eftersom mycket tid och pengar skulle gå åt bara för att transportera sig till festen.
Titta efter synergieffekter
Detta är en utveckling av Svenssons rakblad. Välj det alternativ som ger flest positiva synergieffekter. Om man t.ex. ska besluta om man ska läsa en kurs som man känner sig lite lockad av, så fundera över vilka positiva effekter det kan få utöver kunskapen som man tillägnar sig på kursen, jämfört med negativa effekter utifrån Svenssons rakblad. Kanske det är en billig kurs som också gör att man utvecklar sin kompetens inom sitt yrkesområde och där man också kan lära känna nya intressanta personer, så talar många faktorer för att gå kursen. Om det däremot är en dyr nätkurs inom ett helt annat område än det man är verksam i för tillfället så kanske valet blir att inte gå den då de positiva synergieffekterna saknas.
Vilket är det bästa alternativet på lång sikt
Slutligen kan man fråga sig, vilket är det bästa alternativet på lång sikt. Det är ofta det beslutet som ger oss tillfredsställelse och som gör oss till bättre individer på lång sikt. Men vår första instinkt handlar ofta om att ge njutning eller bekvämlighet för stunden. Så om du funderar på om du ska sätta dig i soffan med en chipspåse eller ge dig ut på en joggingrunda så blir svaret att du ska ut och jogga eftersom det stärker dig på lång sikt.