Låna ut till privatpersoner utan banken som mellanhand och få ränta

Har du också tröttnat på nollränta på bankkontot?
Nu kan du låna ut till andra privatpersoner säkert genom lendify och få 6-7% ränta på pengarna efter ev. kreditförluster. Dessutom får du 500kr extra på kontot när du investerat 10 000 kr om du går via denna länken.

Du skapar enkelt konto med mobilt bankid och för över pengar till till lendify konto. Sedan kan du välja ”autoinvest”  vilket betyder att systemet automatiskt sprider ut din investering på ett antal lån utifrån din valda placeringstid bland låntagare för att sprida risken  eller om du vill investera manuellt d.v.s. välja kreditvärdighet etc för de låntagare du lånar ut till.

Lendify har i grunden höga krav på låntagare angående inkomst och kreditvärdighet i grunden så generellt är kreditförlusterna små och sprids bland flera investerare vilket ger den relativt sett höga avkastningen.

Om man skulle behöva sina pengar i förtid kan man sälja sin investering på andrahandsmarknaden på lendifys plattform. Då kan någon annan investerare ta över utlåningen. På andrahandsmarknaden sker all handel mellan investerare på plattformen och lendify tar inte ut några avgifter varken från köpare eller säljare på andrahandsmarknaden.

Bli din egen bank och investera nu

Betalt för att prova kökets box

Många lockar med rabatter för att man ska prova olika varor eller tjänster. Och ibland kan man faktiskt kombinera olika rabatter och erbjudanden så att man får pengar för att prova produkter.

Just nu kan man t.ex. genom cashbacksidan mybonus få 110kr tillbaka i återbäring när du provar kökets box som vanligtvis kostar 129kr men som med rabattkoden KOKETSVANNER kostar endast 89kr.

Dessutom får du 50 kr direkt på kontot när du blir medlem i mybonus och du kan plocka ut pengarna från mybonus så fort du kommer över 100kr vilket man gör om man beställer kökets box via mybonus och får återbäring där.

Var det svårt att hänga med? Du blir alltså medlem på mybonus och får då 50 kr på ditt mybonuskonto. Du letar reda på ”kökets box” när du är inloggad på mybonus och beställer alltså kökets box med varor värda ca 190kr och betalar för det 89kr efter att ha angett rabattkoden. Du får då 110kr cashback till ditt konto på mybonus och har har då 160kr på ditt mybonus-konto som du kan plocka ut direkt och du har fått varorna och har 71kr mer än när du började?

Finns det någon hake? Nej, men om du sedan inte vill fortsätta prenumerera på kökets box så behöver du säga upp ditt abbonemang där men det är inget ytterligare köpkrav eller bindningstid så det går att göra direkt. Och naturligtvis är erbjudandet tidsbegränsat så det gäller att passa på.

Och som företagare så tittar man naturligtvis på var affärsidéen i det här ligger. Jo det är naturligtvis så att det är guld värt för dessa typer av företag att få nya kunder. En andel av alla som provar boxen kommer naturligtvis att vilja fortsätta prenumerera och kökets box går plus i det långa loppet om de har en tillräckligt bra produkt som får folk att vilja fortsätta prenumerera.

Och mybonus behöver ha många kunder eftersom deras affärside är att samtidigt som du får en cashback när du handlar genom dem så får också de en andel från butiken som du handlar ifrån. Så det kan mycket väl vara värt för dem att ge bort lite gratis pengar i början för att få en stor användarbas.

Så i slutändan tjänar förhoppningsvis alla på det, men för ovanlighetens skull kan du som kund vara säker på att det blir en bra affär för dig.

 

 

 

 

Vinn boken – The system. Reverse enginering behavior, algorithms and mechanics to drive growth

Uppdatering December 2017.

Tävlingen är nu avslutat och vinnare blev Linda med motiveringen:

Många mystiska saker sker på nätet,
för att vinna bör man sitta i bloggframsätet. Hur ska man då detta göra?,
när man inte vet bästa vägen att köra!
Denna bok fylld med nyttiga tips,
Skulle hjälpa mig att sälja på ett vips!

Som en extra bonus till er som inte vann så finns boken att ladda ner gratis som pdf på:

THE SYSTEM – FREE DOWNLOAD

 

——————————————————————————————————

Kommentera på detta inlägg med en motivering till varför du vill vinna boken: The system. Reverse enginering behavior, algorithms and mechanics to drive growth av Jesper Åström senast den 30/11 2017 så har du chansen att få ett exemplar av boken hemskickad.

Är det inget för dig så kanske du känner någon som vill lära sig mer om internetmarknadsföring och viral spridning på internet som önskar sig boken i julklapp.

Den som gett den bästa fyndigaste eller mest behjärtansvärda motiveringen vinner. Enväldig domare är Jakob Svensson som driver bloggen Zentreprenor.se
Vinnaren kontaktas inom en vecka efter avslutad tävling och får boken hemskickad efter att ha återkommit med adressuppgifter.

Min syn på bitcoin och andra kryptovalutor

När jag för första gången läste lite mer om bitcoin och andra  kryptovalutor  var i slutet av 2013 när det skrevs en del om detta i media. Kursen hade på kort tid stigit från ca $100 till nästan $1000

Naturligtvis funderade man på vad detta var för ny digital valuta. Jag jobbade för tillfället som lärarvikarie på it-gymnasiet i Örebro och man hörde att även eleverna pratade om bitcoin och att de funderade på att de skulle investera i det för att tjäna pengar.

Det hela hade naturligtvis tecken av en bubbla, eftersom bitcoin inte har något underliggande värde och de som köpte verkade göra det av den anledningen att de förväntade sig att någon annan skulle betala mer för tillgången vid ett senare tillfälle.

De kommande månaderna sjönk kursen också till några hundra dollar per bitcoin och många individers såväl som medias intresse svalnade.

Jag läste lite sporadiskt om blockchain-tekniken när man stötte på någon artikel men det var fortfarande lite bökigt att skaffa bitcoins. De marknadsplatser jag tittade på så var differensen mellan köp och sälj kurs över 10 % så även om kursen skulle stiga 10 % om man skulle få lust att sälja så skulle man gå back.
Jag stötte dock på någon app där man kunde få lite gratis satoshis (bitcoinandelar) när man tittade på reklam för andra appar. Värdet av dessa var ju obetydligt, men det var lite underhållande och antal utdelade satoshis slumpades fram så det fanns även chans att få lite mer för besväret och det var lite underhållande och roande med detta så jag samlade på mig satoshis till ett värde av ett par dollar och kunde flytta över dessa till en digital plånbok och testa på hur det fungerade med en digital plånbok. Tekniken med plånböcker i ”molnet” kändes lite tryggare än alternativet att lagra dem som en fil på sin dator, som riskerar att försvinna om det händer något med hårddisken.
Jag hade dock missat att man behövde spara koden till sin digitala plånbok så när mobilen byttes ut så försvann mina satoshis, som nu hade stigit litegrann i värde, även om det naturligtvis var ganska obetydligt eftersom det var så små belopp från början, ut i cyberrymden eftersom jag inte hade kvar koderna till plånboken.

När sedan kursen år 2017 började stiga brantare igen så ökade intresset i media igen och trots många osäkerhetsfaktorer som hackade bitcoinbörser, tal om att stater skulle förbjuda bitcoins och liknande så har kursen fortsatt att stiga till över $4000.

Jag har fortfarande inte köpt några bitcoins för mina pengar och har faktiskt blivit mer skeptisk än jag var tidigare. Ett tag tänkte jag att man måste ju hoppa på bitcointåget eftersom det bara kommer att skapas ca 21 miljoner bitcoins och om det kan fungera som en global valuta så kommer det ju att bli huggsexa om dessa. Men även om bitcoin kommer att bli mer gångbar som en valuta än vad den är idag så kommer den ju inte att bli den dominerande valutan för handel. Det kommer fortfarande vara stater som kontrollerar sitt lands valuta. Och visst kan dessa bli digitala och bygga på blockchain-tekniken, men det kommer ju isåfall vara en helt ny valuta som skapas.

Eftersom bitcoin-tekniken inte heller klarar av hur många transaktioner som helst så är bitcoin-överföringar i dagsläget ganska ostadiga och avgiften för en transaktion kan också kosta motsvarande tiotals kronor oavsett om det bara är en väldigt liten summa man vill föra över.

För att lösa transaktionsproblemet har man bl.a. knoppat av kryptovalutan Bitcoin Cash som i stort är en kopia av Bitcoin, men är programmerad för att optimera transaktionshastighet.  För att premiera transaktionshastigheten är storleken på blocken i blockkedjorna för Bitcoin Cash större, vilket ger snabbare transaktioner men kräver väsentligt starkare maskiner för att hantera transaktionerna.
Och detta medför också att Bitcoin Cash fungerar som en helt ny kryptovaluta och man rundar begränsningen i bitcoins maxantal.

Och det har ju även skapats  tiotals mer eller mindre etablerade kryptovalutor t.ex.
Bitcoin 2009
Namecoin 2011
Litecoin 2011
Ripple 2012
Peercoin 2012
Mastercoin 2013
Primecoin 2013
Nxt 2013
Dogecoin 2013
Emercoin 2013
Auroracoin 2014
Blackcoin 2014
Dash 2014
Decred 2014
Digital Note 2014
Mazacoin 2014
Monero 2014
Potcoin 2014
Titcoin 2014
Ether 2015

Detta i kombination med att det är såpass få individer som innehar bitcoin tror jag gör att marknadsvärdet kan stiga så länge dessa personer har råd att sitta på sina bitcoins men om det blir vanligare att man handlar för sina bitcoins eller vill realisera sitt marknadsvärde så minskar efterfrågan eftersom t.ex. handlare som tar emot bitcoins som betalning kommer att behöva växla bort dem till andra valutor för att t.ex. betala skatter eller köpa nya varor från tillverkare som inte accepterar bitcoin som betalning.

Mer om kryptovalutor på www.kryptovalutor.se

 

 

 

 

 

Se till att ha isdubbar om du ger dig ut på tunn is

Ofta handlar företagande om att ta risker och ge sig ut på tunn is. Visst det finns typer av företag där man inte riskerar särskilt mycket t.ex. om man jobbar som konsult eller försäljning i begränsad omfattning där man sällan riskerar särskilt mycket. Om man inte säljer så behöver man inte jobba så mycket och det krävs inga större investeringar.

Men många typer av verksamheter kräver antingen en investering eller en större arbetsinsats innan man kan räkna med att det ens börjar komma in några intäkter. Så frågan är då om det är värt att ge sig ut på den här tunna isen?

Svaret från en entreprenör skulle antagligen vara ett rungande ja, men med vissa förbehåll. Man ger sig inte ut på tunn is utan isdubbar eller någon annan typ av säkerhet.

Man ska alltså se till att man kan sätta sig i säkerhet även om allt spricker. Och att sätta sig i säkerhet i det här fallet handlar alltså om att se till att man klarar sin försörjning och sitt uppehälle även om det inte går som planerat.

Det kan vara ett sparkapital sedan tidigare som räcker en viss tid, en sidoinkomst som täcker de löpande utgifterna eller om man lever i en stabil parrelation att man tillsammans har inkomster som täcker åtminstone de mest grundläggande utgifterna.

Humorsidan fml.nu som app till android

Jag har en humorsida som heter fml.nu som står för ”fuck my life” som innehåller autentiska korta one-liners från folk där det någon dag inte har gått deras väg och med en tillagd kommentar om att allt kanske inte är så illa iallfall.

Eftersom jag även har läst en kurs,  appar för android och lärt mig lite om att göra appar i app-inventor och android studio så gjorde jag som eget projekt att integrera sidan fml. nu i en app som nu finns att ladda ner som app fml på google play. Håll tillgodo 🙂

Om du laddar ner den. Hör gärna av dig med feedback om man fattar vad den går ut på och vad du tyckte om den.

 

Jogg och nätverksträff

Sedan flera år tillbaka är vi några internetentreprenörer som träffas i Örebro på våren och springer ett lopp och äter gott. Det började för sju år sedan. Jag tror inte jag var med det året, men sedan har jag varit med ett flertal år och sprungit 5km -loppet grabbhalvan i Örebro med ”internetgänget”.  I år ville arrangörerna dock inte betala licenspengar till de som ägde rättigheterna till namnet grabbhalvan, så de skulle döpa om loppet. Jag såg redan tidigt att de använde ”gubbracet” som arbetsnamn, bl.a. hade namnet nämnts i någon artikel. Sedan utlyste de en namntävling på facebook. Det hade bara kommit in en handfull namnförslag och jag hade inte så många bra namnförslag på lager, så jag föreslog just gubbracet, vilket blev det vinnande namnet 😉 och vann deltagande för ett lag på sex personer, så det var ju lite extra roligt att delta därför.  Dock hade jag skadat knäet dagen innan loppet, troligen bakre korsbanden som fått sig en törn, så det blev till att ta sig runt väldigt lugnt, men skönt att det höll hela vägen iallfall.

Sedan blev det dusch och sedan middag med massa internetsnack på Makeriet för att sedan avsluta på stortorgets uteservering. Dock körde jag bil och skulle  tillbaka till brandjouren kl. 06 följande morgon, så jag fick hålla mig borta från champagne-flaskan.

internetganget

Företagaren som väntas ha svar på allt

Som företagare behöver man inte bara ha koll på allt som rör ens eget företag, som t.ex. lagar, bokföringsregler, momssatser etc. etc. utan potentiella kunder förväntar sig också att man ska ha koll på alla deras frågor. Alltifrån bygglovsregler för växthus eller hur man kommer vidare när man kört fast vid monteringen, till hur man skaffar fram reservdelar till diverse växthusmodeller eller material till hemmabyggda växthus.  Och visst hjälper man till i den utsträckning man kan. Det är ju ofta därför man håller på, för att hjälpa andra med lösningen på ett problem eller ett behov. Och förhoppningsvis kan man ta betalt för tillräckligt många av tjänsterna för att det ska gå runt.

Ny internationell sida om minnesteknik

Nu har jag även en sida inom minnesteknik på engelska. Jag har ju sedan tidigare skrivit lite om detta ämne på superminne.se och minnesteknik.se (även om jag inte gjort något åt designen på dessa sidor). Jag länkade då även till en bra engelskspråkig sida, www.increase-memory-power.com/. När jag såg att länken var bruten och domänen ledig att registrera, samt att det fanns en hel del inlänkar kvar så registrerade jag den och lade upp innehåll på domänen. Och det kommer redan en del besökare tack vare de tidigare länkarna. Alltid roligt med en internationell sida. Även om det är svårare att nå ut och rikta reklam så blir ju de potentiella besökarna väldigt många fler än för en svensk sida.

Personporträtt på TV

Det är inte ofta jag tittar på tv. Men idag har jag av en slump tittat på två TV-program som skildrar två typer av personer som samtidigt är väldigt olika den typiske mediepersonen.
Det ena programmet var ”heja sverige”, en svensk dokumentärserie (2015). där man följer deltagare i den svenska truppen till Special Olympics alltså personer med någon form av funktionshinder. Att dokumentera personer ur denna grupp är inget nytt. Mest uppmärksammade är kanske några av Filip och Fredriks produktioner bl.a. ”I en annan del av Köping” Dessa personer har inte sällan en intressant personlighet, är prestigelösa och omtänksamma och mindre begåvade än genomsnittet. Vi får följa deltagarna från uppladdning, träning och vardagsliv till guldjakten i USA. Bland de tävlande finns Daniel som med sitt fokus, barnslighet och omtänksamhet charmar publiken.
Det andra programmet var ”Genikampen” där några av sveriges smartaste människor sållats fram och i två lag tävlar i olika grenar. Dessa personer har i motsats till de funktionshindrade ett iq långt över snittet. Upplägget är lite robinson-likt med lagtävlingar och duellen men deltagarna skiljer sig alltså från den traditionella dokusåpe-deltagaren. Man märker att de är otroligt snabba att hitta lösningar på problem och duktiga på att samarbeta och lösa utmaningar. Man kan också se en tydligare tendens till att de förbättrar sig i en uppgift snabbare än genomsnittet och även desss deltagare är sympatiska och medkännande.

Det som slår mig är ändå likheten mellan alla personer. Att de precis som vem som helst har problem och utmaningar i livet. Men ändå att båda grupperna antagligen hsr det lite bättre än medelsvensson. De behöver inte oroa sig särskilt mycket kring sin överlevnad. Genierna för att de borde ha lätt att få ett välbetalt jobb, och de funktionshindrade för att de försörjs av samhället om de inte kan försörja sig själva. Det gäller visserligen de flesta svenskar, men normalarbetaren som kanske ofta behöver växla mellan jobb och arbetslöshet har det ofta besvärligare och företagare hamnar ofta utanför skyddsnätet