Vinn boken – The system. Reverse enginering behavior, algorithms and mechanics to drive growth

Kommentera på detta inlägg med en motivering till varför du vill vinna boken: The system. Reverse enginering behavior, algorithms and mechanics to drive growth av Jesper Åström senast den 30/11 2017 så har du chansen att få ett exemplar av boken hemskickad.

Är det inget för dig så kanske du känner någon som vill lära sig mer om internetmarknadsföring och viral spridning på internet som önskar sig boken i julklapp.

Den som gett den bästa fyndigaste eller mest behjärtansvärda motiveringen vinner. Enväldig domare är Jakob Svensson som driver bloggen Zentreprenor.se
Vinnaren kontaktas inom en vecka efter avslutad tävling och får boken hemskickad efter att ha återkommit med adressuppgifter.

Bokrecension – The system. Reverse enginering behavior, algorithms and mechanics to drive growth

När jag för en tid sedan fick möjligheten att få ett gratis exemplar av Jesper Åströms bok The system – Reverse enginering behavior, algorithms and mechanics to drive growth tog jag naturligtvis möjligheten att lära mig mer om internetmarknadsföring och viral spridning på internet. Även om jag inte känner Jesper Åström personligen har jag stött på hans namn i olika sammanhang och många i mitt nätverk känner honom och jag har förstått att han är mycket duktig på internetmarknadsföring och virala kampanjer.

Det känns som att bokens titel, The system utlovar väldigt mycket. Att här ska man få det ultimata systemet för att effektivt sprida sitt innehåll på internet. Ett system för att få kontroll över internet, t.ex. att ranka högt i en sökmotor, få innehåll att delas och gillas i sociala medier eller på annat sätt sprida ditt innehåll.

Och boken börjar med vikten av att använda eller bygga sitt nätverk för att börja nå spridning av sitt innehåll inte bara genom att tala till människor utan genom att tala genom människor.

Genomgående genom boken talas det om mottagarna som 1% – 9% – 90% där i genomsnitt kommer 1% av mottagarna vara så hängivna kring en produkt att de själva skapar innehåll kring produkten. Skriver bloggposter eller skapar videos. 9% kommer att vara tillräckligt intresserade för att dela innehållet, om de känner att de får någon belöning för det t.ex. en känsla av utvaldhet eller högre social status. Medans 90% inte är intresserade av att interagera över huvud taget.

Och det gäller att hitta sina 1% supporters och kommunicera med dem och ge dem vad de behöver eller önskar. Låt de 1% supporters vara med och skapa innehåll för dig. Om det är något svårt som kräver mycket tid och ansträngning. Dela upp det i flera deluppgifter. Om du får någon att göra en första uppgift och de har en motivering till varför de gjorde den, är de mycket mer benägna att tacka ja till ytterligare en uppgift.

Och även om man inte känner att man har full koll på systemet efter att ha läst boken så är man iallafall övertygad om att Jesper vet vad han talar om.  Det känns t.ex. svårt att skilja på de 1 -9 -90 segmenten och som Jesper också skriver så förflyttar sig individerna också mellan segmenten över tid.

 

Men det personliga tilltalet i boken gör det lätt att följa resonemanget och det är intressant att höra de konkreta kampanjer Jesper har jobbat med genom åren och även om man inte lägger ifrån sig boken med känslan av att ha ett enkelt vattentätt system för att kontrollera internet så är boken full med matnyttigt innehåll för att bli bättre på internetmarknadsföring och virala kampanjer.

Att Jesper själv använder sig av tjänster som han rekomenderar i boken t.ex. drip.com förstärker också det genuina intrycket.

 

Tankemodeller för bättre beslutsfattande i vardagen

Vi fattar varje dag tusentals beslut i våra liv. En del oviktiga andra mer viktiga. En del nästan omedvetna och andra som vi ägnar stor tankekraft åt.

För att kunna ta bättre beslut finns det några principer att utgå ifrån.

Några principer för beslutsfattande eller förklaringsmodeller som använts historiskt är:

Ockhams rakkniv
Ockhams rakkniv är egentligen en tumregel inom vetenskaplig metod. Om det finns olika åsikter om vad som förklarar ett visst fenomen så bör man först överväga den förklaring som är minst krånglig och som inte kräver en rad nya förklaringar.
Regeln är uppkallad efter den medeltida filosofen William Ockham.
Men ockhams rakkniv kan även användas för beslutsfattande av mindre viktiga beslut och innebär då att man väljer det enklaste alternativet. Ofta används denna princip vid många omedvetna beslut, t.ex. vilken väg ska jag ta för att komma fram till målet. Vanligtvis väljer vi omedvetet den enklaste vägen.

Hanlons rakkniv
Hanlons rakkniv är en parafras på Ockhams rakkniv och lyder förväxla inte elakhet eller illvilja med dumhet eller misstag. Om något går fel så beror det oftare på att någon har gjort ett misstag än att de avsiktligt velat handla på ett felaktigt sätt. Om man då ska besluta hur man ska behandla en person som gjort något fel så kanske man inte ska döma dem eftersom de avsikligt inte gjort något fel.

Ludvigs rakkniv
Här handlar det om att fråga sig vilket är det minst homeostasvänliga alternativet och välja det. Homeostas innebär alltså ett stillastående tillstånd, och spontant kanske vi väljer det trygga, säkra alternativet som innebär minst förändring när vi står inför ett livsval, men genom att välja bort det invanda, trygga och välkända kan man nå nya höjder och bryta ny mark.

Svenssons rakkniv
När det gäller beslut i vardagen t.ex. vilken av olika produkter man ska köpa, om man ska köpa eller göra en viss sak så kan man titta på hur variablerna miljö, ekonomi och hälsa påverkas. Ju fler av dessa tre variabler som påverkas positivt av beslutet desto mer talar för handlingen. T.ex. om man går förbi en kiosk och ska besluta om man ska köpa en påse godis så kan man snabbt inse att dessa tre faktorer påverkas negativt av att köpa godispåsen. Godis är vanligtvis relativt dyrt i en kiosk jämfört med i matbutiken, det är inte bra för hälsan och det är inte heller något som är positivt för miljön. Om man sedan går förbi en kompis och han frågar om du vill ha ett äpple från hans dignande äppelträd så blir det rätta beslutet utifrån denna princip att tacka ja till äpplet eftersom det är nyttigt, bra ur ett ekonomiskt avseende och även bra för miljön  att äta närproducerad mat. Naturligtvis ska man även ta hänsyn till vad man spontant ”vill” eller önskar men man kan inte köpa eller äta något varje gång vi får köplust så principen hjälper att välja i vilka fall vi ska följa vår spontana känsla att ta ett visst beslut eller välja mellan vissa beslut, d.v.s. när t.ex. minst två av de tre faktorerna påverkas positivt. Då kanske man unnar sig att köpa godis till helgen om det är rea i matbutiken. Det är fortfarande inte nyttigt, men bättre ur ett ekonomisk alternativ. Och det är inte just det att man sparar pengar som är avgörande utan genom att begränsa sig till att köpa de gånger det är billigt så begränsar man intaget till färre gånger än om man skulle köpa godis varje gång man blir sugen. När det gäller andra typer av beslut kan man lägga till faktorerna tid och social påverkan. Om man funderar över om man ska gå på en fest eller inte så kanske man tackar ja (om man känner sig lockad att gå på festen) om det är en fest i samma stad eftersom det då är positivt för ens sociala relationer men kanske tackar nej om det är en fest i en helt annan del av landet eftersom mycket tid och pengar skulle gå åt bara för att transportera sig till festen.

Titta efter synergieffekter
Detta är en utveckling av Svenssons rakblad. Välj det alternativ som ger flest positiva synergieffekter. Om man t.ex. ska besluta om man ska läsa en kurs som man känner sig lite lockad av, så fundera över vilka positiva effekter det kan få utöver kunskapen som man tillägnar sig på kursen, jämfört med negativa effekter utifrån Svenssons rakblad. Kanske det är en billig kurs som också gör att man utvecklar sin kompetens inom sitt yrkesområde och där man också kan lära känna nya intressanta personer, så talar många faktorer för att gå kursen. Om det däremot är en dyr nätkurs inom ett helt annat område än det man är verksam i för tillfället så kanske valet blir att inte gå den då de positiva synergieffekterna saknas.

Vilket är det bästa alternativet på lång sikt
Slutligen kan man fråga sig, vilket är det bästa alternativet på lång sikt. Det är ofta det beslutet som ger oss tillfredsställelse och som gör oss till bättre individer på lång sikt. Men vår första instinkt handlar ofta om att ge njutning eller bekvämlighet för stunden. Så om du funderar på om du ska sätta dig i soffan med en chipspåse eller ge dig ut på en joggingrunda så blir svaret att du ska ut och jogga eftersom det stärker dig på lång sikt.

Min syn på bitcoin och andra kryptovalutor

När jag för första gången läste lite mer om bitcoin och andra  kryptovalutor  var i slutet av 2013 när det skrevs en del om detta i media. Kursen hade på kort tid stigit från ca $100 till nästan $1000

Naturligtvis funderade man på vad detta var för ny digital valuta. Jag jobbade för tillfället som lärarvikarie på it-gymnasiet i Örebro och man hörde att även eleverna pratade om bitcoin och att de funderade på att de skulle investera i det för att tjäna pengar.

Det hela hade naturligtvis tecken av en bubbla, eftersom bitcoin inte har något underliggande värde och de som köpte verkade göra det av den anledningen att de förväntade sig att någon annan skulle betala mer för tillgången vid ett senare tillfälle.

De kommande månaderna sjönk kursen också till några hundra dollar per bitcoin och många individers såväl som medias intresse svalnade.

Jag läste lite sporadiskt om blockchain-tekniken när man stötte på någon artikel men det var fortfarande lite bökigt att skaffa bitcoins. De marknadsplatser jag tittade på så var differensen mellan köp och sälj kurs över 10 % så även om kursen skulle stiga 10 % om man skulle få lust att sälja så skulle man gå back.
Jag stötte dock på någon app där man kunde få lite gratis satoshis (bitcoinandelar) när man tittade på reklam för andra appar. Värdet av dessa var ju obetydligt, men det var lite underhållande och antal utdelade satoshis slumpades fram så det fanns även chans att få lite mer för besväret och det var lite underhållande och roande med detta så jag samlade på mig satoshis till ett värde av ett par dollar och kunde flytta över dessa till en digital plånbok och testa på hur det fungerade med en digital plånbok. Tekniken med plånböcker i ”molnet” kändes lite tryggare än alternativet att lagra dem som en fil på sin dator, som riskerar att försvinna om det händer något med hårddisken.
Jag hade dock missat att man behövde spara koden till sin digitala plånbok så när mobilen byttes ut så försvann mina satoshis, som nu hade stigit litegrann i värde, även om det naturligtvis var ganska obetydligt eftersom det var så små belopp från början, ut i cyberrymden eftersom jag inte hade kvar koderna till plånboken.

När sedan kursen år 2017 började stiga brantare igen så ökade intresset i media igen och trots många osäkerhetsfaktorer som hackade bitcoinbörser, tal om att stater skulle förbjuda bitcoins och liknande så har kursen fortsatt att stiga till över $4000.

Jag har fortfarande inte köpt några bitcoins för mina pengar och har faktiskt blivit mer skeptisk än jag var tidigare. Ett tag tänkte jag att man måste ju hoppa på bitcointåget eftersom det bara kommer att skapas ca 21 miljoner bitcoins och om det kan fungera som en global valuta så kommer det ju att bli huggsexa om dessa. Men även om bitcoin kommer att bli mer gångbar som en valuta än vad den är idag så kommer den ju inte att bli den dominerande valutan för handel. Det kommer fortfarande vara stater som kontrollerar sitt lands valuta. Och visst kan dessa bli digitala och bygga på blockchain-tekniken, men det kommer ju isåfall vara en helt ny valuta som skapas.

Eftersom bitcoin-tekniken inte heller klarar av hur många transaktioner som helst så är bitcoin-överföringar i dagsläget ganska ostadiga och avgiften för en transaktion kan också kosta motsvarande tiotals kronor oavsett om det bara är en väldigt liten summa man vill föra över.

För att lösa transaktionsproblemet har man bl.a. knoppat av kryptovalutan Bitcoin Cash som i stort är en kopia av Bitcoin, men är programmerad för att optimera transaktionshastighet.  För att premiera transaktionshastigheten är storleken på blocken i blockkedjorna för Bitcoin Cash större, vilket ger snabbare transaktioner men kräver väsentligt starkare maskiner för att hantera transaktionerna.
Och detta medför också att Bitcoin Cash fungerar som en helt ny kryptovaluta och man rundar begränsningen i bitcoins maxantal.

Och det har ju även skapats  tiotals mer eller mindre etablerade kryptovalutor t.ex.
Bitcoin 2009
Namecoin 2011
Litecoin 2011
Ripple 2012
Peercoin 2012
Mastercoin 2013
Primecoin 2013
Nxt 2013
Dogecoin 2013
Emercoin 2013
Auroracoin 2014
Blackcoin 2014
Dash 2014
Decred 2014
Digital Note 2014
Mazacoin 2014
Monero 2014
Potcoin 2014
Titcoin 2014
Ether 2015

Detta i kombination med att det är såpass få individer som innehar bitcoin tror jag gör att marknadsvärdet kan stiga så länge dessa personer har råd att sitta på sina bitcoins men om det blir vanligare att man handlar för sina bitcoins eller vill realisera sitt marknadsvärde så minskar efterfrågan eftersom t.ex. handlare som tar emot bitcoins som betalning kommer att behöva växla bort dem till andra valutor för att t.ex. betala skatter eller köpa nya varor från tillverkare som inte accepterar bitcoin som betalning.

Mer om kryptovalutor på www.kryptovalutor.se

 

 

 

 

 

Se till att ha isdubbar om du ger dig ut på tunn is

Ofta handlar företagande om att ta risker och ge sig ut på tunn is. Visst det finns typer av företag där man inte riskerar särskilt mycket t.ex. om man jobbar som konsult eller försäljning i begränsad omfattning där man sällan riskerar särskilt mycket. Om man inte säljer så behöver man inte jobba så mycket och det krävs inga större investeringar.

Men många typer av verksamheter kräver antingen en investering eller en större arbetsinsats innan man kan räkna med att det ens börjar komma in några intäkter. Så frågan är då om det är värt att ge sig ut på den här tunna isen?

Svaret från en entreprenör skulle antagligen vara ett rungande ja, men med vissa förbehåll. Man ger sig inte ut på tunn is utan isdubbar eller någon annan typ av säkerhet.

Man ska alltså se till att man kan sätta sig i säkerhet även om allt spricker. Och att sätta sig i säkerhet i det här fallet handlar alltså om att se till att man klarar sin försörjning och sitt uppehälle även om det inte går som planerat.

Det kan vara ett sparkapital sedan tidigare som räcker en viss tid, en sidoinkomst som täcker de löpande utgifterna eller om man lever i en stabil parrelation att man tillsammans har inkomster som täcker åtminstone de mest grundläggande utgifterna.

Hockeyresultat på nätet

Jag gillar smidiga internettjänster. Tjänster där man snabbt kan få en överblick över ett område, prisjämförelser eller sportresultat.

För många som är unga idag är det naturligtvis naturligt att man med ett eller ett par klick ska få fram i princip vilken information som helst i realtid. Att man ska kunna få minutfärska uppdateringar från nyhetshändelser, följa aktiekurser i realtid och liknande. Även många unga vuxna kommer inte ihåg tiden före internet. Men det gör jag. När dagstidningen kom en gång på morgonen och tv och radions nyheter sändes ut på bestämda tider några gånger per dygn.

När man fick vänta tills dagstidningen kom för att se gårdagens aktiekurser eller olika sportresultat. Och om man ville ha historiska resultat så fick man gå till något bibliotek för man sparade naturligtvis inte alla gamla tidningar.

Men med internet är det annorlunda. Där kan man även följa aktuella händelser såväl som se historiska resultat. T.ex. hockeyresultat.se har aktuella och historiska resultat från NHL
SHL, Hockeyallsvenskan, Hockey-VM, Euro Hockey Tour, KHL och Liiga etc.

Tänk så mycket enklare allt blir.

Glashusen AB utsedd till veckans business i businesspodden

Businesspodden (eller bissnisspodden) som jag skulle säga, då vi ju ändå snackar svenska är en podd som jag har följt länge. Från det att man fick pitcha för att enbart få chansen till att träffa en affärsängel och få en investering till sin affärside till det att Josef Fallesen och Mikael Arndt hade olika kända entreprenörer i studion som fick vara med och tycka till om de affärsideerna som skickades in och sedan till att veckans bissniss vann 10 000kr till att de nu hösten 2017 istället låter lyssnarna rösta på vilket av tre presenterade affärsideer i varje podavsnitt som ska bli veckans bissniss.

Därför är det extra roligt att mitt företag glashusen ab v 34 2017 blev veckans business efter att ha varit pitchad som en av tre affärsideér som tävlade om att bli veckans bissniss.

Glashusen.se är utbudsmässigt en av de största aktörerna på marknaden när det gäller växthus och uterum och man kan välja växthus i glas eller polykarbonat. Fyr- eller sexkantiga modeller. Väggväxthus eller tunnelväxthus i en mängd olika storlekar från ett flertal olika tillverkare.

Du lyssnar på avsnittet genom att söka upp businesspodden avsnitt nr 131 som gästades av Lars Wingefors i valfri podd-app eller lyssna direkt i webbläsaren t.ex. här.

 

Testa vilken entreprenörstyp du är

Med Entreprenörprofilstestet som är framtaget av Stefan Lindström, entreprenolog, och Hans Olle Frummerin, legitimerad psykolog och som baseras på forskning kring entreprenörer som Stefan Lindström både bevakat och bidragit till.

Testet svarar inte på om man är en entreprenör eller ej, utan är anpassat för den som redan är eller på väg att bli entreprenör. Testet ger en bild av vilken eller vilka av de sex ”entreprenörs-arketyperna” Professionell entreprenör, Serieentreprenör, Uppfinnarentreprenör, Livsstilsentreprenör, Arbetsstilsentreprenör och Uppstartarentreprenör man ligger närmast.

Alla entreprenörprofiler:
Den professionelle
Professionell entreprenör

Denne typ av entreprenör är som regel långsiktig. Den organisation eller bolag han/hon bygger skall överleva entreprenören själv.

Denna vill starta ett företag med en bra potential för tillväxt och sedan stanna i det livet ut. Han/hon köper ofta upp bolag som uppstartaren eller uppfinnarentreprenören skapat.

Den såkallade Professionelle arketypen genomgår ofta alla faser i entreprenörskapet, och detta innebär att utveckla företagets olika faser från att starta upp, till att nå resultat, genom förvaltningsfas till nya utvecklingsfaser. Detta kan exempelvis innebära att bli publikt, dvs. etablerat och börsnoterat.

Denna arketyp kan även strategiskt välja en avgränsad profil eller nisch beroende av marknadsstruktur eller teknisk komplexitet och problematik.

Arketypen innefattar en person med en allsidig förmåga och med utmärkande drag av envishet och långsiktighet, som utgör huvuddragen i agerandet. Han/hon föredrar ofta att arbeta med det genomtänkta i kombination med det långsiktiga.

Detta är en komplex arketyp som kräver mångsidighet samt förmåga till att kunna utveckla sig själv för att klara av de olika krav som riktas mot henne/honom under de olika faser som organisationen går igenom

Denna arketyp bygger ofta ett såkallat livsverk.

Serieentreprenören

Denne är en entreprenörstyp som både vill ha och äta kakan. I detta inbegrips en blandning av entreprenörstyperna Uppstartaren och Den professionelle.
Serieentreprenör

Han/hon bygger ofta ett standardföretag som i regel ska säljas till en annan entreprenör eller större koncern. Pengarna som serieentreprenören tjänar brukar användas till att bygga ett nytt standardföretag som ersätter det tidigare. På sätt säljer entreprenören ”kakan” men har den kvar likväl.

Uppfinnaren
Uppfinnarentreprenör

Denna entreprenörstyp är en som inte alltid kommer själv. Hon eller oftare han, för det är i regel en han, har uppfinningen som ledstjärna för sin aktivitet. Denne passar ofta inte in i stora organisationen som han jobbar på och startar istället verksamhet i frustration tillsammans med andra likartade arketyper med samma intresse. För dessa är frihets- och rikedomssökande ofta en gemensam nämnare.

Denna entreprenörstyp är överrespresenterad i branscher som IT, telekom, biotech och green tech.

De är oftast påtagligt kunniga tekniskt, men behöver vid sin sida ofta någon med finansiella kunskaper likväl som någon med kundfokus för att det skall nå framgång. Dessa finner ofta nya idéer eller produkter längs vägen. Och deras verksamheter köps oftast upp och renodlas efter hand.

Livsstilsentreprenören

Denne är en entreprenör som skapar företaget i sig, för sin egen skull i syfte att skaffa och upprätthålla en speciell livsstil. För denna arketyp kan god ekonomi vara en stark drivkraft, men personen kan också ha kärlek för god fritid eller utlandsresor.

Denna arketyp driver oftast bolag med ett begränsat antal anställda, med högt täckningsbidrag och starkt fokus på försäljning. Denna prioriterar ofta hög kreditvärdighet framför satsningar på riskprojekt. Livssitsentreprenörer betalar ofta i tid eftersom de sällan har några kassaflödesproblem. Arketypen skiljer sig från de övriga i avseende att företaget är till för entreprenören och inte tvärtom. Man låter därför företaget växa begränsat. Livsstilsentreprenören driver sitt företag med kundnära fokus.

Arbetsstilsentreprenören

Detta är en entreprenör som är motpolen till Livsstilsentreprenören. Arbetsstilsentreprenören njuter av litet, men inte utanför arbetet, utan genom detta. Arbetet i sig är själva drivkraften. Pengarna spelar därför mindre roll, eftersom arbetet är så intressant.
Arbetsstilsentreprenör

Ofta driver dessa arketyper bolag utan anställda, med lågt täckningsbidrag och lägre fokus på försäljning. Vidare kan företagaren ofta ha uppfunnet något nytt eller utvecklat en unik process.

Dessa kan ibland vara såkallade ensamvargar mer sig inte som det, utan betraktar sig hellre som att de är för sig själva snarare än ensamma.

Arketypen har hellre få än flera intresseområden, och har därför lättare att fokusera på vissa delar i processer eller intresseområden än att alltid ha helhetsperspektivet.

Uppstartaren

Denne är en typ av entreprenör som närmast kan beskrivas som besatt av den kreativa processen. Uppstartaren kallas ofta kort och gott startaren eller starter. Han/hon startar gärna bolag, bygger upp det snabbt och tröttnar lätt. Personen har mycket ”spring i benen”, tänker gärna i språnget och är ofta först med det nya.

Ofta har denne entreprenörstyp inte förmåga att avsluta saker och ting och kan därför ibland få svårt att tjäna pengar på företagets kärnidé.

Personen kan till exempel tänka sig att sälja det halvfärdiga bygget för att istället starta ett nytt. Vidare har denne lätt för att entusiasmera sin omgivning och att sälja in sin idé.

 

Gubbracet med adrecord and friends

Tisdagen 30/5 2017 bjöd affiliatenätverket adrecord in till gemenskap och motion i form av det i Örebro årligen återkommande loppet gubbracet.

Tidigare har vi varit ett gäng som sprungit för blogvertiser, men när det nu fått nya ägare tog örebrobaserade adrecord över stafettpinnen och ordnade en trevlig eftermiddag och kväll.

Markus Ekegren från adrecord snackar affiliate med Benny Kvist och Jon Gotlin

Jakob Naredi vilar sig i form inför gubbracet.

Jonny Elofsson (VD adrecord) värmer upp med Carl Kling från dotterbolaget Interlaced influencers.

Eftermiddagen började på adrecords kontor med lite jobb via datorn och allmänt snack. Bl.a. var det spännande att höra att man kommit så långt med satsningen på Interlaced influencers.
Annars var det som vanligt att de flesta hade mycket ideer på projekt men begränsad tid att genomföra alla ideer. Själv har jag inte prioriterad att jobba direkt aktivt med affiliate den senaste tiden, även om man naturligtvis försöker hålla de sidor och domäner man har uppdaterade, men det är ändå roligt att se att gamla projekt som framkallagratis.nu nu t.ex. rankar i topp på google och bing på sökord som t.ex. ”gratis framkallning”

Lagom till loppet sedan skulle börja upphörde regnet och det var riktigt behagligt väder att springa i.

Kvällen avslutades på Makeriet och därefter stortorgets uteservering.

 

Humorsidan fml.nu som app till android

Jag har en humorsida som heter fml.nu som står för ”fuck my life” som innehåller autentiska korta one-liners från folk där det någon dag inte har gått deras väg och med en tillagd kommentar om att allt kanske inte är så illa iallfall.

Eftersom jag även har läst en kurs,  appar för android och lärt mig lite om att göra appar i app-inventor och android studio så gjorde jag som eget projekt att integrera sidan fml. nu i en app som nu finns att ladda ner som app fml på google play. Håll tillgodo 🙂

Om du laddar ner den. Hör gärna av dig med feedback om man fattar vad den går ut på och vad du tyckte om den.